Stefan Erikson

onsdag 6 maj 2009

Hur ser det ut med opartiskheten?

Igår skrev Naturskydds- föreningen lovord om ett antal svenska EU-parlamentariker på DN Debatt. Samtidigt fick många parlamentariker tveksamma godkännanden eller underkänt betyg. Men hur riktig är egentligen den bild som gavs av Naturskydds- föreningen?

I debattartikeln hänvisas till en egen rapport som Naturskyddsföreningen, SNF, tagit fram. Bland de som uppges ha agerat kraftfullt nämns ledamöter från MP, KD, V, C och en från S. Övriga ledamöter, däribland de moderata, får sämre betyg.

Tittar man då i den rapport som SNF tagit fram så finns det många saker som gör mig tveksam. Bland annat så har man redovisat mycket vinklade svar. "Som man frågar får man svar". Det har inte tagits hänsyn till alternativa bättre argument från parlamentarikerna. Här följer några ytterligare exempel:

- Holm (MP) får beröm för att kritisera EU:s gemensamma fiskeripolitik. Moderaterna har generellt gjort samma sak.

- Schlyter (MP) får beröm för att ha skrivit till kommissionen och begärt ett förbud emot drivgarn. De nämner inte att Fjellner (M) föreslagit ett förbud av den s.k. bomtrålen.

- Cederschiöld (M) får beröm för att hon stött ett förslag om att harmonisera systemen för att beräkna kilometerskatt på tung trafik, alla moderata ledamöter har svarat - och röstat - likadant i den frågan.

- SNF skriver i sin bilaga 2 att Fjellner (M) ställt 5 skriftliga frågor, men den korrekta siffran vid det datum för kontroll som de hänvisar till är 52.

Så frågan är nu. Har Naturskyddsföreningen tagit parti och ställning i EU-valet? Är grundtanken om bättre miljö uppgiven till förmån för en politisering av SNF? Kan vi verkligen lita på det som sägs i Naturskyddsföreningen?

För mig som moderat är miljöfrågan en mycket prioriterad fråga, så det är tråkigt om Naturskyddsföreningen har missat att Sverige bär ledartröjan inom miljöfrågan.

Inga kommentarer: